Caroline Nordenvall

Caroline Nordenvall är 35 år och arbetar som kolorektalkirurg på sektionen för Nedre Abdominell Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset.

Jag började forska vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik 2002 och 2010 försvarade jag min avhandling om riskfaktorer för kolorektal och analcancer. Efter disputation så bytte jag till professor Martlings forskargrupp vid Institutionen för Molekylärmedicin och Kirurgi. Det är en stimulerande forskargrupp och det är en glädje att arbeta på en klinik där forskning är en integrerad del av verksamheten. Jag har fortsatt med kolorektalcancerforskning, men den forskning som jag driver själv har framförallt rört den kirurgiska behandlingen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Jag har fått privilegiet att samarbeta med skickliga IBD-kirurger och forskare vid flera universitet i Sverige och även utomlands.

Titel: Kirurgisk behandling av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom

Målsättning: Förbättra den kirurgiska behandlingen av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom I Sverige

IBD är en kronisk sjukdom som drabbar unga individer. I första hand försöker man att behandla IBD-patienter med läkemedel, men när dessa inte räcker till krävs kolektomi. Varje år kolektomeras ca 300 IBD-patienter i Sverige. Vi har visat att enbart 43 % av de svenska IBD-patienter som kolektomerades under åren 2000-2009 opererades med en sådan teknik att de skulle kunna bli av med sin stomi dvs. de fick en ileorektalanastomos, bäckenreservoar eller Kocksreservoar. Dessutom har vi sett att de svenska resultaten efter bäckenreservoar inte kan mäta sig med högvolymssjukhus i andra länder.

Vad som ligger bakom dessa mediokra svenska resultat är inte känt och för att undersöka detta kommer vi att utföra två studier tillsammans med forskare i Storbritannien.

1. Den första studien är en registerstudie som syftar till att beskriva skillnader i den kirurgiska behandlingen av patienter med ulcerös kolit (UC) i Sverige och Storbritannien. Vi kommer att studera hur kolektomifrekvensen ser ut, andelen som genomgår rekonstruktiv kirurgi (en ileorektalanastomos, bäckenreservoar eller Kocksreservoar) och om rekonstruktionen lyckas.

2. Den andra studien är en klinisk studie som kommer att äga rum på tre sjukhus i Sverige (Linköpings Universitetssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhus/Östra Sjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset) och två sjukhus i Storbritannien (St Mark’s Hsopital och University Hospitals Birmingham). Studien kommer att inkludera patienter med UC som har kolektomerats och fått en ändileostomi. Alla patienter som ingår i studien kommer att få standardiserad och utförlig information om ileorektalanastomos, bäckenreservoar och stomi. Syftet är att ta reda på vilken metod som patienterna väljer, hur de mår efter operationen och om de är nöjda med sitt val.

3. Den tredje studien syftar till att undersöka hur barn med IBD i Sverige behandlas ur ett kirurgiskt perspektiv. Förhoppningsvis kommer vi att finna att den svenska vården håller hög kvalitét, men det är möjligt att studien kan identifiera förbättringsområden i det kirurgiska omhändertagande.
   Några procent av alla IBD-patienter har även den allvarliga leversjukdomen primär skleroserande kolangit (PSC). Hur den kirurgiska behandlingen av IBD påverkar PSC-sjukdomen och vice versa är idag relativt okänt.

4. I den fjärde studien kommer vi att studera patienter som diagnostiserats med PSC och IBD i Sverige. Syftet är att ta reda på om kolektomi påverkar progressionen av PSC.

5. I den femte studien kommer vi att ta reda på hur patienter med PSC och IBD behandlas ur ett kirurgiskt perspektiv och hur det går efter rekonstruktiv kirurgi (ileorektalanastomos och bäckenreservoar).

Jag känner mig hedrad och glad över att få erhålla Ihre Fellowship. Fellowshipet ger mig inte bara tid till forskning, utan även tillgång till ett nationellt nätverk. Jag hoppas att de kommande åren kommer att leda till många nya kontakter, idéer och forskningssamarbeten.