info@ihrefellowship.se

Charlotte Hedin

 

 

 

Charlotte Hedin kommer från Storbritannien. Hon gjorde sin läkarutbildning på Oxford University och sedan AT- och ST-utbildning i London. Hon disputerade 2013 på King’s College London (”Microbial, immunological, phenotypic and genetic markers of risk: aspects of Crohn’s disease that are shared by unaffected siblings”). 2013 flyttade hon till Sverige med sin svenska man och 3 barn, som snart blev 4 barn. Hon lärde sig svenska och började sin tjänst som ST-läkare i gastroenterologi på Karolinska Universitetssjukhuset 2014. Sedan 2017 har hon en klinsk post-doc på Karolinska Universtietssjukhuset och dessutom blev en av UEG ”Rising Stars”. Hennes forskning fokuserar på rollen av tarmens mikrobiota vid inflammatorisk tarmsjukdom, och dessutom hur tarmens mikrobiota påverkar utvecklingen och funktionen av det mänskliga immunsystemet hos friska.

Patogenesen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) beror på samspelet mellan genetiska och miljömässiga faktorer, framförallt i gränssnittet mellan tarmens mikrobiota och immunsystem. Varför vissa insjuknar i IBD är oklart; emellertid är en genetisk predisposition grundläggande, och släktingar till patienter med IBD löper ökad risk att själva utveckla sjukdomen. Den genetiska grunden för IBD är komplex och genotypning är otillräcklig för att förutsäga sjukdomsrisken. Specifika faktorer i fenotypen som är förknippade med IBD, såsom förändrad tarm-mikrobiota, onormal intestinal permeabilitet och högt fekalt calprotektin, är också avvikande hos vissa anhöriga till IBD-patienter. Genom att undersöka fenotypen hos släktingar till IBD-patienter kan man upptäcka patologiska faktorer utan sammanblandningseffekter orsakade av sjukdomen och dess farmakologiska och kirurgiska behandling. Min forskning fokuserar både på friska släktingar till IBD-patienter och patienter med nydiagnostiserad IBD, grupper som ger unika möjligheter att definiera sjukdomsmekanismer.

Övergripande mål är att:

  1. Urskilja vilka specifika aspekter av mikrobiotan vid IBD som är mest viktiga
  2. Definiera genotypens effekter avseende dysbios i tarmen
  3. Upptäcka nya fenotyp-markörer för IBD-risk hos patienter och deras anhöriga
  4. Testa markörer som kan prediktera naturalförlopp och svar på behandling hos nydiagnostiserade IBD-patienter.

En forskarkarriär ger möjlighet till en bättre förståelse av de sjukdomar som vi arbetar med varje dag, och är ett försök att besvara de frågor som våra patienter ställer till oss, liksom en möjlighet att hitta nya och bättre behandlingar. Förståelsen för varför och hur den mänskliga kroppen blir sjuk kan ofta också öppna dörrar till att förstå den mänskliga biologin vid hälsa. Samspelet mellan den mänskliga mag-tarmkanalen och dess innehåll, mikrobiotan inkluderad, är det mest intrikata och komplexa gränssnittet vi har med vår miljö, ett samspel som sannolikt har en kraftfull inverkan på mänsklig utveckling och funktion. En tid som Bengt Ihre fellow möjliggör förverkligandet av mina projekt som försöker besvara dessa frågor, och ge en kontakt med ett nätverk som kan utveckla gastroenterologisk forskning i Sverige ytterligare.