Daniel Bergemalm är ST-läkare inom internmedicin/gastromedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro. Forskningen bedrivs vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro Universitet.
Min forskning
Jag har alltid fascinerats av naturvetenskap och medicin. Beslutet att ägna mig åt medicinsk forskning var grunden till att jag flyttade från Örebro till Umeå 1999 för att läsa biomedicin på universitetet. Efter avlagd magisterexamen blev jag doktorand på enheten för klinisk kemi inom ett projekt som studerar sjukdomsmekanismer vid amyotrofisk laterskleros (ALS).
Fokus var på proteinkemiska metoder bl.a proteomik där vi studerade vilka proteinförändringar som uppstår vid sjukdomsutvecklingen. Under den tiden väcktes även intresset för läkaryrket vilket resulterade i medicinstudier parallellt med forskning på deltid. Efter avlagd läkarexamen och disputation flyttade jag tillbaka till Örebro för ett forskar-AT block.
Här väcktes mitt intresse för inflammatorisk tarmsjukdom och jag tjänstgör nu som ST-läkare inom internmedicin/gastroenterologi. Jag har haft möjlighet att fortsätta med forskning på deltid och har bl.a. ägnat mig åt att studera proteinförändringar i fekalier hos en musmodell för ulcerös kolit.
I samarbete med docent Jonas Halfvarson vid Örebro Universitetssjukhus har vi nu planerat ett projekt med syfte att identifiera biomarkörer vid försämringsepisoder (skov) av ulcerös kolit. Skov karakteriseras av blodtillblandad lös avföring, buksmärtor och allmänpåverkan. Svårare skov kräver inläggning på sjukhus med intensiv immunhämmande behandling, initialt intravenösa glukokortikoider (kortison).
Behandlingen är effektiv i mer än hälften av fallen men ca 30–40% är kortisonresistenta. Trots tilläggsbehandling så tvingas cirka 30 % av patienter med ulcerös kolit som sjukhusvårdas för måttligt svårt till svårt skov till kolektomi (avlägsnande av tjocktarmen) inom 30 dagar från inläggning.
Idag finns inga specifika biomarkörer för att i akutskedet bedöma prognosen vid dessa tillstånd. Istället används i allmänhet index baserade på en sammanvägning av kliniska parametrar såsom antal tarmtömningar och CRP för att på dag tre identifiera patienter med dålig prognos.
Det finns ett tydligt behov av markörer som bättre förutser prognosen vid akut skov av ulcerös kolit. Med hjälp av proteomik ges möjlighet att förutsättningslöst leta efter och identifiera proteinförändringar orsakade av sjukdom i valfritt biologiskt substrat (t.ex. blod, avföring etc). Inflammatoriska processer påverkar cellens känslighet för insulin och vid akuta tillstånd ses ofta förhöjt blodglukos. Vi kommer i denna studie även mäta insulinresistens och om detta på något sätt är kopplat till terapisvar.
Förhoppningen är att denna studie skall ge svar på vilka patienter som kan förväntas svara på konventionell behandling vid allvarligare skov av ulcerös kolit. Vi kan då i högre grad skräddarsy den behandling vi ger redan vid första kontakt med sjukvård. Projektet förväntas även öka kunskapen kring vilka mekanismer som är involverade vid allvarliga skov av ulcerös kolit.