Michael Eberhardson är biträdande överläkare på Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Forskningen bedrivs vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Min forskning
Större delen av min tid ägnar jag åt kliniken samtidigt som jag bedriver forskning i samarbete med immunologer på Karolinska Institutet. Min forskning är translationell med fokus på karakterisering av patogenes och immunologisk respons vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Syftet är att utveckla diagnostiska verktyg och att identifiera potentiella mål för terapeutisk intervention.
Avseende diagnostik har vi kliniker idag inga specifika blodprover som korrelerar tillräckligt väl med graden av inflammation i tarmen. CRP används men saknar specificitet för tarminflammation. Genom att kombinera detta prov med mätning av kalprotektin i avföringen blir korrelationen lite bättre. Vår målsättning är dock att hitta nya tarmspecifika immunologiska biomarkörer i patientens blod som kan tala om för klinikern hur pass inflammerad tarmslemhinnan är. På så sätt kan man följa patientens läkning utan att behöva utsätta henne/honom för endoskopier.
Forskargruppen har publicerat ett antal artiklar avseende potentiella biomarkörer och vi har nu valt ut några immunceller som vi tror korrelerar väl med läkning av tarmslemhinnan och som vi ska försöka validera i ett kliniskt material.
De senaste åren har jag även ägnat mig åt den andra delen av min forskningsverksamhet, immunologisk intervention för att nedreglera tarminflammationen vid IBD. Vi har utvecklat en ny typ av aferesbehandling för inflammatoriska sjukdomar som baseras på ett aferesfilter försett med kemokinreceptorer för extraktion av specifika aktiverade immunceller i blodet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.
Behandlingen går ut på att patienten under en knapp timme får blodet pumpat från vänster armveck genom ett aferesfilter och tillbaka i höger armveck. I filtret finns receptorer som även finns i inflammerad tarm. De immunceller som är på väg via cirkulationen till tarmen för att underhålla inflammationen har ytproteiner som känner igen dessa tarmspecifika receptorer och fastnar därmed i filtret. Vi har genomfört en randomiserad dubbelblind placebokontrollerad studie med totalt 23 patienter med ulcerös kolit och studien är nu avslutad. Resultaten är mycket spännande och vi ska nu gå vidare med ytterligare studier för att bekräfta att man kan extrahera de tarmspecifika immuncellerna och därmed uppnå läkning av tarmslemhinnan.