Francesca Bresso kommer från Italien där hon tog sin specialistexamen i gastroenterologi 2002 i Torino. Hon sökte sig sedan till Karolinska Institutet och doktorerade 2006 vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på avhandlingen: ”Genetic and molecular determinants in inflammatory bowel disease”. Under anställning som specialist läkare på Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset, kompletterade hon sina postdoc studier i M. D’Amatos forskningsgrupp, BioNut, Karolinska Institutet. Francesca Bressos forskningshuvudsintresse fokuserades främst kring genetiska varianter inom inflammatoriska tarmssjukdomar (IBD) och associationer med kliniska sjukdomsfenotyper men så småningom focus flyttades till analys av epigenetiska modifikationer.
Min forskning
Role of epigenetic modifications in inflammatory bowel diseases
Betydelse av epigenetiska modifikationer i kronisk tarminflammation.
Crohn’s sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC) är kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som ger nedsatt livskvalitet, buksmärta, blodtillblandad lös avföring och den drabbade löper risk att utveckla tjocktarmscancer. Insjuknande i IBD har i Sverige ökat under senare år. Ökad kunskap om sjukdomen är därför betydelsefull. Genetik och miljöfaktorer påverkar risken för att utveckla IBD. Genetik tycks endast förklara till 20 % varför sjukdomen uppstår. Andra faktorer som t.ex. DNA-metylering som är en typ av ”epigenetisk modifikation” tros ha betydelse. Vi har därför studerat förekomst av DNA-metylering hos patienter med IBD och kontroller. Glädjande nog visar preliminära resultat att DNA-metylering varierar mellan CD patienter och kontroller.
Bengt Ihre research Fellowship ger oss nu möjligheten att kunna fortsätta våra studier och verifiera dessa preliminära resultat i större populationer. Vi kommer även att studera om DNA-metylering kan korreleras till grad av tarminflammation, behandlingssvar och förekomst av cancer.
Vår förhoppning är att vår studie ska bidra till förståelse varför tarminflammation uppstår och även till utveckling av biomarkörer som kan användas för att skärpa diagnostiken och förutse effekt av behandling. Det är känt att DNA-metylering påverkas av miljöfaktorer, till ex rökning.
Vi vill därför även studera om det finns ett samband mellan DNA-metylering vid IBD och rökning. Rökning försämrar CD men skyddar mot UC. Lösningen på detta skulle kunna bidra till ökad förståelse för hur återkommande skov kan undvikas och därmed förbättra livskvalitet.