Josefin Segelman är kolorektalkirurg och överläkare på Ersta sjukhus i Stockholm. Forskningen bedrivs vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
Min forskning
2012 försvarade jag min avhandling ’Colorectal cancer – Aspects of multidisciplinary treatment, metastatic disease and sexual function’. Därefter har därefter haft en fortsatt forskningsaktivitet med min tidigare huvudhandledare Anna Martling och med nya samarbetspartners.
Huvuddelen av min forskning handlar om kolorektal cancer, med tonvikt på epidemiologi och funktion. Tidigare studier har visat att strålbehandling och bäckenkirurgi vid rektalcancer försämrar sexuell funktion hos män men detta är mindre studerat hos kvinnor. Strålbehandlingen kan påverka produktionen av könshormoner i testiklar och ovarier, vilket i sin tur kan försämra sexuell funktion och psykologiskt välbefinnande. Uppföljning och behandling av sexuell dysfunktion hos denna patientgrupp varierar stort och är ofta bristfällig. Män behandlas ibland med fosfodiesteras-5 (PDE-5) hämmare på begäran, men testosteronsubstitution är ovanligt. Premenopausala kvinnor som strålbehandlas erhåller ibland östrogensubstitution. PDE-5 hämmare har visat god klinisk effekt hos män med erektil dysfunktion efter behandling för prostatacancer. Vid behandling av kvinnor har befintliga studier visat varierande resultat. En positiv effekt har rapporterats i synnerhet för kvinnor med underliggande sjukdomstillstånd såsom multipel skleros, diabetes, ryggmärgsskada eller bruk av antidepressiva läkemedel.
Tillsammans med bl a Christian Buchli, Karolinska, bedriver vi en multicentrisk, prospektiv, observationell studie avseende sexuell funktion, välbefinnande och hormonnivåer hos kvinnor och män med rektalcancer. På fem centra inkluderades 2008-2014 140 kvinnor och 170 män med rektalcancer stadium I-III för longitudinell uppföljning under två år. Preliminära data visar att ca 50% av kvinnorna och över 70% av männen var sexuellt aktiva före och ett år efter behandling av rektalcancer. Hos sexuellt aktiva kvinnor ökade andelen med sexuell dysfunktion från 48% till 74% ett år efter operation. Hormonanalys pågår. Andelen män med måttlig eller svår erektil dysfunktion ökade från 30% före behandlingen till 59% ett år efter operation. Hos strålbehandlade män ökade andelen med subnormala testosteronnivåer från 7.5% till 15% under första året av uppföljningstiden. Resultaten från den observationella studien utgör grunden för den planerade randomiserade interventionsstudien.
I den senare avser vi att studera huruvida tidig intervention med intag av PDE-5 hämmare i lågdos under cancerbehandling kan påverka sexuell funktion hos kvinnor och män med rektalcancer stadium I-III. Det är en randomiserad, dubbel-blind placebokontrollerad studie. Det primära utfallet är sexuell funktion, mätt med etablerade, validerade frågeformulär. Enligt powerberäkningen och beaktandes bortfall beräknas 160 kvinnor och 160 män inkluderas för att kunna besvara frågeställningen. För att uppnå detta planeras studien som en multicentrisk studie på flera centra i Sverige och även i Danmark.
Målet med de aktuella studierna är att öka kunskapen rörande sexuell funktion, livskvalitet och hormonnivåer efter preoperativ strålbehandling och kirurgi hos män och kvinnor med ändtarmscancer. Det specifika syftet med interventionsstudien är att klargöra om tidigt insatt läkemedelsbehandling och sexuell rehabilitering kan förbättra sexuell funktion hos denna patientgrupp. Därigenom kan omhändertagandet förbättras beträffande psykosexuell prevention, -information, -rehabilitering och – intervention.
Utöver ovanstående arbetar jag med andra projekt. Ett belyser könshormoner som riskfaktor för kolorektal cancer. Tillgängliga data (kohort-, behandlings-, in vitro -, molekylärbiologiska- samt djurstudier) talar för att hormonella faktorer spelar roll för utvecklingen av kolorektal cancer, men den bakomliggande mekanismen är inte klarlagd och data är delvis motsägelsefulla. Med hjälp av flera nationella register (Patientregistret, Cancerregistret, Dödsorsaksregistret och Befolkningsregistret) närmar vi oss frågeställningen från ett epidemiologiskt perspektiv. Vi identifierar kohorter som av olika skäl har påverkade nivåer av könshormoner, och jämför deras risk för kolorektal cancer med den hos bakgrundsbefolkningen. Aktuella grupper är bl a kvinnor som genomgått ooforektomi, kvinnor som behandlats för bröstcancer och personer med genetiska rubbningar i könskromosomer.
Ett annat av mina projekt handlar om individuell prediktion av metakron peritoneal carcinomatos efter kurativ operation av kolorektal cancer. Vi har utvecklat en modell som ger patientens individuella risk för peritonealt recidiv efter operation för kolorektal cancer stadium I-III. Modellen kan underlätta beslut om uppföljning och behandling. Hos högriskpatienter kan secondlook kirurgi övervägas, för tidig diagnostik av peritoneal carcinomatos, och därmed större möjligheter till kurativ behandling med cytoreduktiv kirurgi och hyperterm intraperitoneal kemoterapi. En färsk validering av modellen i en extern kohort visar en mycket hög generaliserbarhet.
De huvudprojekt jag arbetar med innebär ett multicentriskt samarbete mellan flera kliniker i Sverige och även utomlands. Stödet genom Bengt Ihre Research Fellowship ger en unik möjlighet att fortsätta bedriva forskningen integrerat med min kliniska verksamhet. Vidare hoppas jag att det till Fellowshipet knutna nätverket kommer ge nya möjligheter till ytterligare samverkan och samarbete med forskargrupper runt om i Sverige.