Kalle Landerholm är 38 år och kolorektalkirurg vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Jag arbetar vid Kirurgkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och tillhör sedan ett par år kolorektal-sektionen. Det finns mycket goda möjligheter att bedriva klinisk forskning i Jönköping där regionens forskningsenhet Futurum är ett stort stöd.
Min forskning har tidigare framför allt handlat om neuroendokrina tumörer i tunntarmen (SI-NETs, tidigare carcinoider) – både innan och efter disputationen 2011. Det har då rört sig om såväl epidemiologiska studier som studier av histopatologiska markörer. Bland annat visade vår populationsbaserade studie en högre incidens än vad som angivits från andra västländer, och liksom på annat håll fann vi en stadigt ökande incidens under senare decennier. Vi beskrev den första familjen i världen med SI-NET i tre rakt nedstigande led, vilket mer eller mindre bevisar förekomsten av en ärftlig variant. Vi visade vidare att peptiden CART uttrycks i vissa neuroendokrina tumörer, och att förekomst av CART i SI-NET är associerat med sämre överlevnad.
Det blir förhoppningsvis fler studier om denna intressanta sjukdom i framtiden, men mitt huvudsakliga fokus inom forskningen kommer framöver att ligga på olika aspekter av IBD. Närmast innebär det epidemiologiska studier av två skilda områden; dels cancer och dels fertilitet och graviditetsutgång vid IBD.
IBD kan öka risken att drabbas av tarmcancer och tidigare forskning har visat att det är inflammationen i sig som bidrar till cancerutveckling. Med förbättrad medicinsk behandling kan inflammationen numera effektivare begränsas, och det finns förhoppningar att detta också ska minska risken för framför allt kolorektal cancer. Vi undersöker därför risken för kolorektal cancer hos IBD-patienter jämfört med bakgrundsbefolkningen över tid. På samma sätt planerar vi att undersöka risken för cancer i tunntarm, analcancer och extraintestinala tumörer. Vi studerar också överlevnaden i kolitassocierad kolorektal cancer, som trots regelbundna undersökningar av tarmen tidigare visat sig sämre än i sporadisk cancer.
Fertiliteten hos kvinnor med IBD har inte ansetts vara generellt nedsatt, men kirurgisk behandling av IBD har däremot varit kopplat till lägre fertilitet i tidigare studier. Vad gäller IBD-sjukdomens inverkan på utgången av graviditeter är tidigare forskningsresultat delvis motstridiga, men talar bland annat för högre frekvens av missfall under aktivt skov och vid Crohns sjukdom för ökad risk för prematuritet, låg födelsevikt och förlossning med kejsarsnitt.
Det vetenskapliga underlaget vad gäller fertilitet och utgången av graviditet hos kvinnor med IBD är dock begränsat eftersom de flesta tidigare studier varit små och utan tydlig kontrollpopulation. Som en del av vårt projekt studerar vi fertilitet, utfall av graviditet och förlossning hos alla kvinnor i en stor svensk IBD-kohort och hoppas att bättre kunna belysa detta angelägna ämne. Vi har hittills funnit att fertiliteten överlag är nedsatt för kvinnor med Crohns sjukdom, medan kvinnor med ulcerös kolit föder barn i samma omfattning som kvinnor utan IBD.
Arbetet utförs i samarbete med kirurg- och forskarkollegor i Jönköping och Linköping, vilket innebär en stor gemensam kompetens inom fältet. I gruppen finns bland andra Roland Andersson och Pär Myrelid, dessutom två doktorander med fokus på varsitt av de båda områdena.
Jag ser nu mycket fram emot att få ta del av det namnkunniga nätverket och workshops inom Bengt Ihre Research Fellowship.